Vart fan är min fjärrkontroll?

Konfalägret! Det blev awsome! Men innan det måsta jag bara lägga in detta. Sara skrev det på sin blogg och den kommer från boken Extremt högt och otroligt nära. (Nu kom vi på att mamma har läst små delar av den högt för mej, värkar så jävla awsome.) Ville bara att visa det för världen. (Min väldigt lilla värld)

"På tisdag eftermiddag var jag tvungen att gå till doktor Fein. Jag begrep inte varför jag behövde hjälp, för jag tycker man borde ha tunga skor när ens pappa dör, och man behövde hjälp om man inte hade tunga skor. Men jag gick dit i alla fall, för annars skulle jag inte få höjd veckopeng.

"Hej, kompis." "Jag är faktiskt inte er kompis." "Nej. Okej. Fint väder idag, eller hur? Om du vill så skulle vi kunna gå ut och kasta lite boll." "Ja på frågan om fint väder. Nej på frågan om vi ska gå ut och kasta boll." "Är du säker?" "Jag är inte fascinerad av sport." "Vad är du fascinerad av, då?" "Vad för slags svar är ni ute efter?" "Vad får dig att tro att jag är ute efter något?" "Vad får er att tro att jag är en stor idiot?" "Jag tror inte att du är en stor idiot. Jag tror inte att du är en idiot överhuvudtaget." "Tack." "Varför tror du att du är här, Oskar?" "Jag är här, doktor Fein, därför att mamma är olycklig över att jag tycker det är omöjligt svårt att leva." "Borde hon vara olycklig över det?" "Inte egentligen. Det är omöjligt svårt att leva." "När du säger att det är omöjligt svårt att leva, vad menar du då?" "Jag är full av känslor jämt." "Är du full av känslor nu?" "Jag är extremt full av känslor just nu." "Vilka känslor då?" "Alla." "Som till exempel..." "Just nu känner jag sorg, glädje, ilska, kärlek, lycka, skam och lite humor, för en del av min hjärna minns en kul grej som Toothpaste gjorde en gång som jag inte kan berätta om." "Det låter som du känner en hel del." "Han hade laxermedel i några pains au chocolat som vi sålde på basaren i Franska Klubben." "Det är ganska kul." "Jag känner allt." "Den här känslokänsligheten, tycker du den påverkar ditt dagliga liv?" "Ja, för att besvara er fråga så tror jag inte det är ett riktigt ord ni använde. Känslokänslighet. Men jag förstår vad ni menar, och ja. Jag gråter ofta, för det mesta när ingen ser. Det är extremt svårt för mig att gå i skolan. Och jag kan inte heller sova över hos kompisar, för jag får panik när jag är borta från mamma. Jag är inte så bra på att vara tillsammans med folk.""