Vart fan är min fjärrkontroll?

Konfirmationslägret nurå. Det var fan riktigt riktigt bra. Jag åkte med knappt några förväntningar alls, och första och andra dag hade jag redan nog, ville hem.
Men sen! Det var så bra! Jag sörjer alla som inte åker på konfaläger, det är ju viktigt! Det var så kul, för det kändes verkligen som att alla gjorde sitt bästa när vi pratade om saker. Ingen var dum med flit, ingen orkade spela cool eller säga saker man inte tycker eller hålla inne med det man tycker. Det blev så kul! Det kan bli så tråkigt med bara 9 tjejer men det blev det inte! Det blev BRAA. Och allt vi pratade om, även när det inte var organiserad diskution, var så...o-oviktigt. Dubbelnegation, men enda sättet att förklara.Vi bodde i ett skintfint hus ganska nära stan.
Dom första fyra dagarna slutade det inte regna för fem minuter, så man satt och myste under ett påslakan som man smart nog proppat in två täckern. När man inte spelade uno eller pratade om sex eller bibeln. Myyys.
Tillslut kom solen, då skulle vi göra upp för inomhustiden och var inte inne för annat än toa.
Mamma sa att vi måste vart de enda i stockholm som lyckats bränna sig på axlarna den här veckan. Vi hade OS och jag och lisa gick värkligen in för vårt lag, målade hela kroppen med pridefärger...och förlorade. Haha, men vi lyckades välta med kanoten, det är det inte många som har. Asså inte låg kajak utan en kanadensare. Jag trodde det var omöjligt i alla fall.