I skolan satt jag vid en bänk med några kamrater och en hörlur i ena örat, och jag får en uppenbarelse. Ja, det är sant. Av musikalisk art, dårå. Vill ni veta?
Han Lars Winnerbäck är jävligt bra.
Jag höjde volymen, kopplade bort omvärlden och det jag hörde tog min anda.
tisdag 8 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag veeeeet :( Haha tänkte faktiskt på att ge dem till dig eftersom du är den enda jag vet som gillar honom förutom systra mi.
SvaraRadera